i want to declare a state of emergency!
Gott folk, nu har det fått gå för långt, Sveriges Jeans smak är ur-funktion! Från att kunna uppskatta kvalité och passform, men nu har det blivit att "Svensson" vill smälla upp så mycket grafisk sörja och tecken på att byxan bakre parti, så ingen ska undgå att det faktiskt är av det märket just "jag" köpt jeans av.
Pionärerna av detta fenomen är så klart märken som Evisu och Von Dutch (som konstig nog, någon fortfarnade köper). Men tyvärr är detta inte längst ner i Lejonets kula, jag annser att problemet inte enns startade med själva jeansen, för egentligen är det jag pratar om något mycket djupare, en hel värld av kläder där exponeringen av märket i sig har varit det ända viktiga för kunden.
Nu kommer det dock bli mycket djupare, So dont loose me here! Jag ska gå in på den så gott som utdöda klasstillhörigheten för att här se var problemet startat. Detta kommer bli mycket luddigt!
Detta problemet har funnits i urminnes tider bland både de lägre och övre klasserna, observera att jag inte menar hur mycket pengar man har, för det är inte det huvudsakliga, det tillkommer nämligen mer till det hela. Jag skrev lägre och övre klasserna och då kan man fördjupa det hela ännu mer då det finns även skillnad i den övre klassen. Dels finns det de ny rika, som är överklass endast för att man är ett jackass och lurat nån att visa brösten för pengar tills man själv blivit rik (helt enkelt en ny rik olje ryss). Sen finns det dem som är kanske adliga, godsägare, ja helt enkelt klassiska Gustaf Wasa rika. Tillsist kommer vi till det som verkligen är det som jag tycker definierar vilken klass du tillhör, jag pratar om gruppen som är rika på uppfostran, självakt, sympati, en snäll människa. Man behöver inte vara rik för att vara här, at the end of the line så spelar det ändå ingen roll och det är den här gruppen av människor som har smak. En grupp som fullständigt hånar det klassiska klasssystemet, för här visar man att man inte behöver vara Bill Gates för att ha stil. Om man inte kan äta snyggt, prata snyggt och bete sig bland folk, så spelar pengarna ingen roll. Då blir du ändå räknad som en nolla.
För det här mina vänner är problemet jag försöker visa. Olikheterna mellan den övre och lägreklassen är nämligen nästan inga om man bortser från pengar. Båda vill nämligen vara något som dem inte är, de vill båda ha stil, något de inte och båda vill visa att de fktiskt har det, något som de inte kan. Jakten på pengar och jakten på att vara någon de inte är har ätit upp dem inifrån. Härifrån kommer hysterin av att synas med hjälp av kläder. Vi tar exemplet en Gucci tröja med loggan printad över hela plagget så det bildar ett sorts rutmönster och en rundhalsad tröja från A.P.C. med inga detaljer, endast fina linjer och material. Vilket väljer du? Jag väljer A.P.C., men personen jag målar upp för er, den rike/den fattige väljer Gucci tröjan alla gånger. Varför? jo för att den visar indirekt hur mycket du lagt ner på plagget. Den kan vara gjord i flis, men så länge loggan är på så är det lugnt, för då vet alla att du har cash....
Eller vet vi det? Det är just det vi inte vet, det är just det vi inte bryr oss om och det är just det vi hatar. För detta har blivit en tävling om vem som är mest "tacky" och kan visa ur mycket varje plagg beräknas kosta utan att någon enns behöver fråga.. det är bara att se på den inte allt för diskreta loggan, så har du hela bilden som personen vill måla upp för dig. Nämligen: "jag är rik och jag är inte skygg med att visa det"
Och det här mina vänner är inte stil. Att behöva känna att man måste ha en logga så att alla "ANDRA" ska veta vad du har på dig, istället för att koncentrera sig på om plagget är snyggt eller ej, är ett ävldigt stort mysterium för mig.
För tyvärr är det ett faktum att de flesta inte har någon egen stil, endast en som är producerad av media, så som tidningar TV, kändisar och sånna som mig, bloggare som pumpar världen med sin jävla sörja om vad som är rätt och fel, dagens outfit och månadens köp/vill köpa. Det är sjukt mina vänner, där med ännu sjukare att jag sitter och faktiskt gör det jag föraktar, men what the heck... det är ju trots allt ett tidsfördriv samtidigt som man kan leka mister know it all och förarga folk från säkerheten av sitt sovrum.
Nää detta inlägg behöver mer tanke...jag slutar här och följer upp med en fortsättning på fasan om kläder och klass tillhörighet.
GOD SAVE THE QUEEN
/F.Urde
BTW: Jag tackar också er läsare som gjorde mitt förra inlägg till ett eget litet forum, jätte kul att det väckte känslor!
Pionärerna av detta fenomen är så klart märken som Evisu och Von Dutch (som konstig nog, någon fortfarnade köper). Men tyvärr är detta inte längst ner i Lejonets kula, jag annser att problemet inte enns startade med själva jeansen, för egentligen är det jag pratar om något mycket djupare, en hel värld av kläder där exponeringen av märket i sig har varit det ända viktiga för kunden.
Nu kommer det dock bli mycket djupare, So dont loose me here! Jag ska gå in på den så gott som utdöda klasstillhörigheten för att här se var problemet startat. Detta kommer bli mycket luddigt!
Detta problemet har funnits i urminnes tider bland både de lägre och övre klasserna, observera att jag inte menar hur mycket pengar man har, för det är inte det huvudsakliga, det tillkommer nämligen mer till det hela. Jag skrev lägre och övre klasserna och då kan man fördjupa det hela ännu mer då det finns även skillnad i den övre klassen. Dels finns det de ny rika, som är överklass endast för att man är ett jackass och lurat nån att visa brösten för pengar tills man själv blivit rik (helt enkelt en ny rik olje ryss). Sen finns det dem som är kanske adliga, godsägare, ja helt enkelt klassiska Gustaf Wasa rika. Tillsist kommer vi till det som verkligen är det som jag tycker definierar vilken klass du tillhör, jag pratar om gruppen som är rika på uppfostran, självakt, sympati, en snäll människa. Man behöver inte vara rik för att vara här, at the end of the line så spelar det ändå ingen roll och det är den här gruppen av människor som har smak. En grupp som fullständigt hånar det klassiska klasssystemet, för här visar man att man inte behöver vara Bill Gates för att ha stil. Om man inte kan äta snyggt, prata snyggt och bete sig bland folk, så spelar pengarna ingen roll. Då blir du ändå räknad som en nolla.
För det här mina vänner är problemet jag försöker visa. Olikheterna mellan den övre och lägreklassen är nämligen nästan inga om man bortser från pengar. Båda vill nämligen vara något som dem inte är, de vill båda ha stil, något de inte och båda vill visa att de fktiskt har det, något som de inte kan. Jakten på pengar och jakten på att vara någon de inte är har ätit upp dem inifrån. Härifrån kommer hysterin av att synas med hjälp av kläder. Vi tar exemplet en Gucci tröja med loggan printad över hela plagget så det bildar ett sorts rutmönster och en rundhalsad tröja från A.P.C. med inga detaljer, endast fina linjer och material. Vilket väljer du? Jag väljer A.P.C., men personen jag målar upp för er, den rike/den fattige väljer Gucci tröjan alla gånger. Varför? jo för att den visar indirekt hur mycket du lagt ner på plagget. Den kan vara gjord i flis, men så länge loggan är på så är det lugnt, för då vet alla att du har cash....
Eller vet vi det? Det är just det vi inte vet, det är just det vi inte bryr oss om och det är just det vi hatar. För detta har blivit en tävling om vem som är mest "tacky" och kan visa ur mycket varje plagg beräknas kosta utan att någon enns behöver fråga.. det är bara att se på den inte allt för diskreta loggan, så har du hela bilden som personen vill måla upp för dig. Nämligen: "jag är rik och jag är inte skygg med att visa det"
Och det här mina vänner är inte stil. Att behöva känna att man måste ha en logga så att alla "ANDRA" ska veta vad du har på dig, istället för att koncentrera sig på om plagget är snyggt eller ej, är ett ävldigt stort mysterium för mig.
För tyvärr är det ett faktum att de flesta inte har någon egen stil, endast en som är producerad av media, så som tidningar TV, kändisar och sånna som mig, bloggare som pumpar världen med sin jävla sörja om vad som är rätt och fel, dagens outfit och månadens köp/vill köpa. Det är sjukt mina vänner, där med ännu sjukare att jag sitter och faktiskt gör det jag föraktar, men what the heck... det är ju trots allt ett tidsfördriv samtidigt som man kan leka mister know it all och förarga folk från säkerheten av sitt sovrum.
Nää detta inlägg behöver mer tanke...jag slutar här och följer upp med en fortsättning på fasan om kläder och klass tillhörighet.
GOD SAVE THE QUEEN
/F.Urde
BTW: Jag tackar också er läsare som gjorde mitt förra inlägg till ett eget litet forum, jätte kul att det väckte känslor!
Kommentarer
Postat av: KimJ - Vardag och Design hjälp
Ha en trevling fredag kväll! Kram KimJ
Trackback